Underkylt regn uppstår när mild luft glider in över ett tunt lager kall luft vid marken. Regnet faller genom kylan utan att frysa och blir is först när det träffar vägen. Resultatet är ishalka, ofta på några minuter. Vår sida om risk för halka visar var det kan bli halt det närmaste dygnet. Den här artikeln förklarar varför.
Det viktigaste i korthet:
- Underkylt regn är flytande under noll grader och fryser direkt vid kontakt.
- Ishalka kan uppstå när luften har plusgrader, eftersom vägbanan är kallare.
- Broar, viadukter och vägar vid öppet vatten blir hala först.
- SMHI varnar för plötslig ishalka på gul och orange nivå, aldrig röd.
- Iskorn som smattrar mot rutan är ofta första tecknet.
Vad är underkylt regn?
Underkylt regn är regndroppar som håller en temperatur under noll grader men ändå är flytande. Vattnet har inte frusit, eftersom det saknas något fast att frysa mot. SMHI beskriver att vattendroppar i laboratorium kan underkylas till ungefär −40 grader.
När en underkyld droppe träffar asfalt, en bilruta eller en elledning fryser den nästan omedelbart. Det bildas ett klart och slätt islager som SMHI kallar glattis. Isen följer ytans form och syns därför knappt.
Det finns två nära släktingar:
- Iskorn är regndroppar som hunnit frysa på vägen ner. De är klara, runda och studsar mot hårda ytor.
- Underkylt duggregn kommer från låga moln som själva håller minusgrader. Dropparna är små, men isen blir lika hal.
Hur uppstår underkylt regn i Sverige?
Underkylt regn uppstår oftast när en kall period följs av en kraftig ström av mild luft. Den varma luften är lättare och glider upp över den kalla. Kvar vid marken ligger en kil av kall luft.
Snöflingor faller först genom det varma lagret och smälter till regn. Därefter passerar dropparna det kalla lagret närmast marken. Är lagret tunt hinner dropparna inte frysa. De når marken som underkylt regn.
Vintern 2025 gav ett tydligt exempel. Fredagen den 21 februari drog mild luft in över södra Sverige efter en kall period. SMHI uppskattade att 2–3 mm underkylt regn föll i delar av Götalands inland och södra Svealand.
| Station | Landskap | Underkylt regn |
|---|---|---|
| Ullared | Halland | 3,1 mm |
| Torup | Halland | 2,6 mm |
| Växjö | Småland | 2,2 mm |
| Tomtabacken | Småland | 2,2 mm |
| Kettstaka | Närke | 2,0 mm |
Siffrorna kommer från SMHI:s automatstationer, där en optisk givare registrerar underkyld nederbörd minut för minut. Tre millimeter låter lite. Det räckte ändå för att isa igen bilrutor så hårt att de knappt gick att skrapa.
Hur många skadas i halkan varje vinter?
Halkan skadar fler fotgängare än bilister. Ett forskningsprojekt vid Chalmers, finansierat av Trafikverket, sammanfattar läget med två siffror.
- Nästan två av tre fallolyckor med allvarligt skadade fotgängare sker under december till mars.
- Nästan nio av tio fallolyckor i trafikmiljö under samma månader beror på halka från is eller snö.
Det betyder att dubbelt så många fotgängare skadas allvarligt under de fyra vintermånaderna som under årets övriga åtta. Ishalkan är alltså inte bara ett trafikproblem. Den drabbar också den som går till bussen.
Vilka typer av halka finns det?
Trafikverket delar in halkan i fyra typer. De uppstår på olika sätt och syns olika bra.
| Typ av halka | Så uppstår den | Vanligast |
|---|---|---|
| Ishalka | Vatten fryser på en iskall vägbana | Efter regn när temperaturen sjunker |
| Frosthalka | Luftens fukt fryser på en snöfri väg | Tidigt på morgonen efter en klar natt |
| Fläckvis halka | Vattenpölar fryser eller gammal is ligger kvar | Efter blidväder följt av kyla |
| Snöhalka | Snö packas till ett hårt och halt lager | Under och efter snöfall |
Ishalka är den farligaste, eftersom den kommer snabbt och syns sämst. Trafikverket kallar den också blixthalka eller svarthalka. Vägen ser mörk och blöt ut, men är täckt av genomskinlig is.
Frosthalka bildas när vägbanan kyls ner till luftens daggpunkt. Fukten fryser då direkt på asfalten som rimfrost. Den kan också uppstå när dimma fryser på vägen.
Varför blir broar och skuggiga backar hala först?
Broar och viadukter saknar markens värmelager under sig. Trafikverket förklarar att luften når brobanan både ovanifrån och underifrån, så den kyls ner snabbare än vägen intill. Samma sak gäller vägar längs öppet vatten, där vind och fukt gör vägbanan hal fort.
Det är en stark tendens, men ingen regel för varje bro. Myten om att broar fryser för att de är av metall stämmer inte heller, eftersom de flesta brobanor består av betong och asfalt.
Skuggiga backar och skogspartier är hala av ett annat skäl. Solen värmer aldrig asfalten där, så isen från natten ligger kvar långt in på dagen. Det förklarar varför en väg kan vara torr i solen och blank i nästa kurva.
Hur bedömer vi risken för halka i prognosen?
Vädret mäts två meter över marken, men halkan uppstår på vägbanan. Det är därför “plusgrader” i prognosen inte betyder att vägen är isfri. Trafikverket mäter vägytans temperatur på cirka 750 väderstationer. En prognos för luften kan bara visa när läget är riskabelt.
Vi bedömer risken timme för timme det närmaste dygnet och letar efter tre lägen som ger hög risk:
- Underkylt regn finns i prognosen.
- Regn eller snö faller runt nollan, mellan −3 och +1 grader.
- Blöta vägar fryser, när det blir minusgrader inom sex timmar efter regn på plusgrader.
Ett fjärde läge ger måttlig risk: frost, när det är högst 0,5 grader och luftfuktigheten är minst 90 procent. Samma regler styr nattexten på vädret för alla kommuner, som skriver “med risk för halka” när de slår till.
Det är en bedömning ur prognosen och inte en mätning av vägen. Det aktuella väglaget finns hos Trafikverket.
Vad betyder SMHI:s varning för plötslig ishalka?
SMHI varnar för plötslig ishalka på två nivåer, gul och orange. Någon röd nivå finns inte för halka.
- Gul varning gäller lätt underkylt regn, regn på kalla vägbanor, snabb uppklarning som får blöta vägar att frysa och kraftig frosthalka. SMHI uppmanar då till lägre fart och mer restid.
- Orange varning, plötslig ishalka och isbeläggning, gäller större mängder underkylt regn. Gång- och cykelvägar blir hala, och räddningstjänsten kan få svårt att ta sig fram.
Den orangea nivån handlar om mer än trafiken. Is som lägger sig på luftledningar kan slå ut strömmen.
Hur märker du att det börjar bli halt?
Halkan ger nästan alltid förvarningar, om du vet vad du ska titta efter. De här sex tecknen gäller både för bilister och fotgängare.
- Lyssna efter iskorn. Korn som smattrar mot rutan eller studsar på marken betyder att det fryser i luften. SMHI ser det som en varning för underkylt regn.
- Titta på bilrutan. Fastnar regnet som is på vindrutan, fastnar det också på vägen.
- Jämför luften med natten. Mild luft efter flera kalla dygn betyder att marken fortfarande är frusen.
- Se upp vid uppklarning. En klar himmel efter regn kyler vägbanan snabbt, ofta på kvällen.
- Sakta ner före broar. Räkna med is på broar, viadukter och vägar längs vatten, även om vägen innan var bar.
- Kolla prognosen för natten. Regn följt av minusgrader inom några timmar är det vanligaste receptet på ishalka.
Till fots gör skorna stor skillnad. Broddar eller vinterskor med grovt mönster minskar risken, och vad du ska ha på dig idag visar vilken klädnivå dagen kräver.
Underkylt regn ser ut som vanligt regn och känns som vanligt regn. Skillnaden märks först under fötterna. Den som vet att vägen kan vara kallare än luften är redan ett steg före halkan.
Vanliga frågor
Kan det bli ishalka fast det är plusgrader?
Ja. Luften mäts två meter över marken, men vägbanan kan vara flera grader kallare efter en kall natt. Regnar det då på en vägbana under noll fryser regnet direkt, även om termometern visar plusgrader.
Vad är skillnaden mellan underkylt regn och iskorn?
Underkylt regn är flytande när det landar och fryser vid kontakt. Iskorn är regndroppar som hunnit frysa i luften och studsar mot marken. Iskorn är ofta en förvarning om att underkylt regn är på väg.
Vad är blixthalka?
Blixthalka är ett annat ord för ishalka som uppstår mycket snabbt, ofta när underkylt regn faller eller när blöta vägar fryser vid uppklarnande. Trafikverket kallar samma sak för svarthalka, eftersom isen är genomskinlig och vägen ser mörk och blöt ut.
Varför hjälper inte saltet när det är mycket kallt?
Salt sänker vattnets fryspunkt, men bara till omkring 6–10 minusgrader enligt Trafikverket. Är det kallare än så slutar saltet verka. Vid sträng kyla är vägbanan dessutom ofta torr, så halkan är då oftare packad snö än is.
Hur länge varar halkan efter underkylt regn?
Isen ligger kvar tills vägbanan blir varmare än noll grader eller tills den saltas och sandas. Efter en kall period kan marken ligga under noll i flera timmar efter att luften blivit mild, så halkan dröjer sig ofta kvar till förmiddagen.
